Den som tycker att det är mörk och tyst i Sverige i december skulle komma hit.. Jag sitter för tillfället i ett oisolerat hus i norra delen av Italien närmare bestämt en by som heter Casario som har cirka 128 innevånare och det är nog högt räknat så här mitt i vintern.. det är mörk ute nu klockan 18 och dom flesta är hemma från jobb och skola… det är nästan helt tyst ute bortsett från ”Lady” som skäller och vill in… vedspisen brinner för fullt, huset börjar bli uppvärmt efter några dar och jag har hällt upp mig ett glas rött för att fira.. Idag ritas vi ett kors i taket och skriver en etta i kolumnen som innehåller hantverkare i Italien som verkligen dyker upp när dom ska! Straxt efter 8 i morse skickade Adi ett sms som sa att han var på väg… och 5 italienska minuter senare va han här tillsammans med 3 andra, 2 lastbilar, en betongblandare mm mm. Här ska gjutas golv! Yes! Snabbt bar det iväg till Ceva för att handlas material.. en slags färdigblandad betong som man bara blandar med vatten till ett nått som liknar fuktig grov sand som läggs ut i lagom mängd och jämnas till… sen när den härdar blir den stenhård med en helt jämn yta som man inte behöver flytspackla… man lägger bara klinker eller parkett rakt på.. great stuff! …men dyrt.. och tyvärr visade det sig att vi uppskattat fel och materialet räckte bara till halva ytan av de 50 kvadrat som var tänkt att gjutas… än värre är att det är slut hos grossisten i Ceva så ser illa ut inför morgondagen… så är det i Italien antar jag.. man får inte vara glad särskilt länge… ja ja.. Adi får göra klart resten på måndag i värsta fall utan min hjälp för då åker jag tillbaka till civilisationen… men det är ju förbannat konstigt att man inte ser till att försäkra sig om att det finns material hemma när man vetat att man ska gjuta en våning i ett hus sedan september… tänk själv.. den gamla vanliga läxan.. man börjar bli luttrad antar jag… Det blir i alla fall jävligt bra om jag får säga det själv så det känns bra trots allt! Just det Martina jag hann en sväng till marknaden i Garessio också… din favoritostförsäljare jobbade inte men jag köpte en bit av hans kollega… den följer med mig hem på måndag tillsammans med lite annat smått och gott.. …förresten kom Pierina förbi idag och frågade efter svenskarna… hon kände först inte igen mig utan tyckte jag såg ut som en ”bandido” i mitt skägg och min mössa.. hon bjöd hem mig på kaffe när jag hade tid och frågade efter bilderna som vi tog tillsammans i somras… tur att Martina skickade med några utskrifter som jag kan överlämna… A domani…